Amos Oz har rätt om Gaza
"Med historiens ögon finns det ingen lösning på Gazaproblemet så länge inte ens ett minimum av hopp skymtar vid horisonten för dessa desperata människor.
Så vad kan vi göra nu? Vi kan och måste uppnå ett eld upphör-avtal med Hamas. Ett sådant avtal kommer givetvis att ha ett högt pris. Men det är ändå det minst dödsbringande och mest uthärdliga jämfört med det pris Israel kommer att få betala för ett felaktigt och förhastat beslut."
Att just den israeliske författaren Amos Oz tycker detta är kanske inte det mest anmärkningsvärda, utan att man även hittar åsikten på den diametralt motsatta sidan av det politiska spektret, den hökaktige Shaul Mofaz, tidigare försvarsminister numera transportminister. Gamle Mossad chefen Ephraim Halevy samt Giora Eiland Ariel Sharons gamle rådgivare.
Kassam beskjutningen är bara ett av många olösta problem med Gaza, som föga förvånande inte har löst sig via israeliska militära aktioner. Ett annat problem är att blockaden av Gaza inte hjälper Israel ett dugg – Hamas varken försvinner eller försvagas.
En del av problematiken består i det tringeldrama som finns mellan Hamas, Fatah & Israel, där alla parter vill förhindra den andres framgång – vilket man fruktar blir på den egna bekostnaden.
Israel oroar sig för ett enande av palestinierna i en samlingsregering, vilket kommer att göra palestinierna starkare och Hamas politiskt svårpasserade, samt att den mångåriga strategien av att söndra och härska inte fungerar längre.
Fatah bekymrar sig för sin del att Israel verkligen gör ett avtal med Hamas rörande beskjutningen och släpper på blockaden av Gaza. Att Hamas i sådana fall stärker sina aktier på bekostnad av Fatah är uppenbart.
Hamas å sin sida är nervösa över att förhandlingarna mellan Abbas och Olmert ska gå för bra, för om Abbas kan visa på konkreta framgångar, så riskerar Hamas att få det svårt att utöka sitt stöd ibland palestinierna på Västbanken.
Likväl är det även så att det blir snudd på omöjligt att skriva under något fredsavtal eller ha seriösa fredsförhandlingar om dessa inte gäller både Gaza & Västbanken, för en fred utan Fatah eller Hamas medverkan är inte trovärdig.
Ett försök att lösa den gordiska knuten, signerat Haaretz USA korrespondent Shmuel Rosner, man kan ju lite roat förundras över om han verkligen på allvar tror att det är en reell lösning att Israel "bara går in och krossar Hamas militärt och sedan återställer Abbas Fatah styrkor i Gaza".
Och förväntar sig Rosner att palestinierna i Gaza sedan med öppna armar tar emot Fatah som man röstade bort i senaste valet, eller?
Ett sådant agerande skulle nog säkert pensionera Abbas omgående…men lite intressant är det att man nu när Arafat inte längre finns tillstädes – ja då vaknar plötsligt det israeliska behovet av en stark självklar palestinsk ledare. You don´t know what you´re missing, until it´s gone...
Glädjande nog så har också israelerna noterat sina styrandes misslyckade försök till att lösa situationen med Gaza, Hamas & Sdrot, och enligt en opinionsundersökning förordar i en stark majoritet 64 % att man nu istället ska inleda samtal.
Undersökningen visar även att bara 28 % är emot samtal, samt att de israeler som röstar för Likud i gemen är mer moderata än de företrädare man väljer till Knesset!
Oavsett när det sker, så kommer den dagen att komma då Israel behöver normalisera sitt förhållande till sina grannar, och när det nu ändå föreligger någon form av enighet över det politiska spektret, uppbackat av en inhemsk majoritet för samtal med Hamas, då är det läge för Olmert att ta ett första steg i denna process.
Om han inte fångar detta tillfälle, ja då är det ett betydligt större tjänstefel än sättet kriget i Libanon bedrevs 2006.
Så vad kan vi göra nu? Vi kan och måste uppnå ett eld upphör-avtal med Hamas. Ett sådant avtal kommer givetvis att ha ett högt pris. Men det är ändå det minst dödsbringande och mest uthärdliga jämfört med det pris Israel kommer att få betala för ett felaktigt och förhastat beslut."
Att just den israeliske författaren Amos Oz tycker detta är kanske inte det mest anmärkningsvärda, utan att man även hittar åsikten på den diametralt motsatta sidan av det politiska spektret, den hökaktige Shaul Mofaz, tidigare försvarsminister numera transportminister. Gamle Mossad chefen Ephraim Halevy samt Giora Eiland Ariel Sharons gamle rådgivare.
Kassam beskjutningen är bara ett av många olösta problem med Gaza, som föga förvånande inte har löst sig via israeliska militära aktioner. Ett annat problem är att blockaden av Gaza inte hjälper Israel ett dugg – Hamas varken försvinner eller försvagas.
En del av problematiken består i det tringeldrama som finns mellan Hamas, Fatah & Israel, där alla parter vill förhindra den andres framgång – vilket man fruktar blir på den egna bekostnaden.
Israel oroar sig för ett enande av palestinierna i en samlingsregering, vilket kommer att göra palestinierna starkare och Hamas politiskt svårpasserade, samt att den mångåriga strategien av att söndra och härska inte fungerar längre.
Fatah bekymrar sig för sin del att Israel verkligen gör ett avtal med Hamas rörande beskjutningen och släpper på blockaden av Gaza. Att Hamas i sådana fall stärker sina aktier på bekostnad av Fatah är uppenbart.
Hamas å sin sida är nervösa över att förhandlingarna mellan Abbas och Olmert ska gå för bra, för om Abbas kan visa på konkreta framgångar, så riskerar Hamas att få det svårt att utöka sitt stöd ibland palestinierna på Västbanken.
Likväl är det även så att det blir snudd på omöjligt att skriva under något fredsavtal eller ha seriösa fredsförhandlingar om dessa inte gäller både Gaza & Västbanken, för en fred utan Fatah eller Hamas medverkan är inte trovärdig.
Ett försök att lösa den gordiska knuten, signerat Haaretz USA korrespondent Shmuel Rosner, man kan ju lite roat förundras över om han verkligen på allvar tror att det är en reell lösning att Israel "bara går in och krossar Hamas militärt och sedan återställer Abbas Fatah styrkor i Gaza".
Och förväntar sig Rosner att palestinierna i Gaza sedan med öppna armar tar emot Fatah som man röstade bort i senaste valet, eller?
Ett sådant agerande skulle nog säkert pensionera Abbas omgående…men lite intressant är det att man nu när Arafat inte längre finns tillstädes – ja då vaknar plötsligt det israeliska behovet av en stark självklar palestinsk ledare. You don´t know what you´re missing, until it´s gone...
Glädjande nog så har också israelerna noterat sina styrandes misslyckade försök till att lösa situationen med Gaza, Hamas & Sdrot, och enligt en opinionsundersökning förordar i en stark majoritet 64 % att man nu istället ska inleda samtal.
Undersökningen visar även att bara 28 % är emot samtal, samt att de israeler som röstar för Likud i gemen är mer moderata än de företrädare man väljer till Knesset!
Oavsett när det sker, så kommer den dagen att komma då Israel behöver normalisera sitt förhållande till sina grannar, och när det nu ändå föreligger någon form av enighet över det politiska spektret, uppbackat av en inhemsk majoritet för samtal med Hamas, då är det läge för Olmert att ta ett första steg i denna process.
Om han inte fångar detta tillfälle, ja då är det ett betydligt större tjänstefel än sättet kriget i Libanon bedrevs 2006.