19 november 2007

Felciterad historiker på besök


Så fick Sverige besök av Benny Morris (ö)känd historiker ifrån Israel som 1987 ställde till med en rejäl sensation när han publicerade sin bok The Birth of the Palestinian Refugee Problem, och med detta skapade en egen genre inom den israeliska historieskrivningen, "nya historiker".

För 20 år sedan, då palestinierna inte officiellt existerade i det israeliska medvetandet, (och fortfarande inte gör hos de mest extrema Israel"vännerna") var Morris avslöjanden i boken bok högst sensationella.

Per Jönsson på DN passade på att intervjua Morris under visiten, vilket resulterade i artikeln Varnar för ny Förintelse, där hans hans arbete och åsikter beskrivs.
Eftersom jag har läst andra intervjuer med Morris så var det inget som jag reagerade eller tyckte var speciellt anmärkningsvärt med Jönssons text, utan Morris säger det som som han har upprepat de senaste åren.

Men som så ofta när det gäller Israel & palestinierna så uppstår kontroverser när man minst anar det - så även i detta fallet.
För mindre än en vecka efter Jönssons artikel publicerats så skriver Morris brev till DN och påstår att Jönsson "förvrängt både den israeliska historien" och "vad han sagt".

Dagen efter (24 /10) följer även svensk Isarelinformation upp och kör samma brev med rubriken "Benny Morris rättar artikel i Dagens Nyheter", där även hela Morris kommentar till Jönsson publiceras, samt även en pliktskyldig notering att Jönsson också publicerat ett "försvar".


För vems skull dementerar egentligen Morris?
Åtminstone jag ställer mig frågan varför den i Israel boende Benny Morris plötsligt blir så bekymrad över en artikel i en svensk dagstidning. En artikel som dessutom uppenbarligen har översatts och förmedlats till honom.

Om man betänker att Morris åsikter och forskning är 20 år gammal och i bland allmänheten i Israel inte numera betraktas som speciellt sensationell, mer än emellanåt väldigt "vänster". Samt att DN sannolikt inte har någon större spridning i Israel, så kan det väl knappast vara för israelernas syn på honom eller staten Israel, som Morris skriver brev till tidningen och anklagar om vrångbilder.
Istället så måste snarare dementin handla om Sverige och svenskarnas syn på Israel.

Jag skulle snarare vilja påstå att det som inträffat är att larmet återigen har ringt hos Isarellobbyn i Sverige. Man har insett att när forskare som Morris börjar gräva ibland liken i garderoben, och i DN uppriktig säger som det är; -Visst vi slängde ut palestinierna för vi ville ha en egen stat och sedan vill vi dessutom helst glömma att det skedde - så gynnar det inte folks bild av Israel.

Att folk mitt i frukosten får en betydligt mer svårsmält inblick i det israeliska samhället och det klimat som emellanåt råder rörande historien, inte är information som är odelat positivt.

Visst har svensk Isarelinformation gjort reklam för Morris besök, men när man kortfattat beskriver honom i termerna "omstridd" och att han skulle ha dragit "delvis andra slutsatser av sin forskning än tidigare" [1] så passar det lite för väl in i bilden av hur lobbyorganisationerna försöker negligera hur de palestinska flyktingarna uppstod.

Om man dessutom jämför presentationen av Morris och hans omvälvande forskning rörande faktiska händelser (6 rader!), med den nästan euforiska och vältaliga beskrivningen om hur man har hittat spår av möjliga nazistiska planer för judarna i Palestina, (50 rader långt) så blir skillnaden rent skrattretande.[2]
Det råder ingen som helst tvekan vart fokus ligger, och vad man helst vill prata om.


Men hur var det med det då med Per Jönssons "förvrängningar"?
Jo hela Abramowicz upplägg bygger på att man ska tro att fel begåtts, och det är därför Morris "rättar och Jönsson publicerar ett "försvar".

Att man inte ens nämner rubriken på Jönssons kommentar till det hela var "Vad bråkar professorn om?" förstärker bara intrycket av att det som sägs i Jönssons artikeln är inte det som Morris tycker och står för, och därmed inte en riktig bild av Israel.

"I en uppmärksammad intervju i dagstidningen Haaretz för några år sedan hävdade Morris rent av att Ben Gurion gjorde ett stort misstag genom att inte "fullfölja jobbet", det vill säga jaga bort alla araber väster om Jordanfloden. Och han menade att med en sådan fullbordad etnisk rensning av hela landet skulle Israel i dag vara "en lugnare plats", skrev Jönsson.[2]

Vad Benny Morris faktiskt sa i Haaretz 2004, kan man läsa i sin helhet här,
sid 1 sid 2

Under rubriken: When ethnic cleansing is justified
[Haaretz] You went through an interesting process. You went to research Ben-Gurion and the Zionist establishment critically, but in the end you actually identify with them. You are as tough in your words as they were in their deeds.

[Morris] ...”But I do not identify with Ben-Gurion. I think he made a serious historical mistake in 1948. Even though he understood the demographic issue and the need to establish a Jewish state without a large Arab minority, he got cold feet during the war. In the end, he faltered."

[Haaretz] I'm not sure I understand. Are you saying that Ben-Gurion erred in expelling too few Arabs?

[Morris] "If he was already engaged in expulsion, maybe he should have done a complete job. I know that this stuns the Arabs and the liberals and the politically correct types. But my feeling is that this place would be quieter and know less suffering if the matter had been resolved once and for all. If Ben-Gurion had carried out a large expulsion and cleansed the whole country - the whole Land of Israel, as far as the Jordan River. It may yet turn out that this was his fatal mistake. If he had carried out a full expulsion - rather than a partial one - he would have stabilized the State of Israel for generations."


Det råder knappast några större oklarheter, och så här lät det i Washington Post, 10 mars 2007:
“[Morris] began speaking out in interviews. Among his more surprising contentions was that Ben-Gurion should have expelled more Palestinians during the 1948 war to leave a stronger Jewish majority between the Mediterranean Sea and the Jordan River.

"If the man was already driving out people, maybe he should have gone the whole hog," Morris says now. "Perhaps in the end population exchanges and transfers, although they may have caused great suffering at the time, may in the long run have been better for everyone concerned."[3]

Att Jönsson undrar över vad Morris egentligen bråkar om, är lätt att förstå.
Detta är var vad Morris ville kännas vid i DN, och det är förvisso korrekt, men det är definitivt inte hela bilden:
[Haaretz] And today? Do you advocate a transfer today?

[Morris] "If you are asking me whether I support the transfer and expulsion of the Arabs from the West Bank, Gaza and perhaps even from Galilee and the Triangle, I say not at this moment. I am not willing to be a partner to that act. In the present circumstances it is neither moral nor realistic. The world would not allow it, the Arab world would not allow it, it would destroy the Jewish society from within. But I am ready to tell you that in other circumstances, apocalyptic ones, which are liable to be realized in five or ten years, I can see expulsions. If we find ourselves with atomic weapons around us, or if there is a general Arab attack on us and a situation of warfare on the front with Arabs in the rear shooting at convoys on their way to the front, acts of expulsion will be entirely reasonable. They may even be essential."


Som man kan se så stöder Morris öppet den etnisk rensning som skedde 1948, och anser att till och med att man borde ha genomförts i en större omfattning.
I dagsläget tar han inte avstånd ifrån etnisk rensning som sådan, utan bara att han inte stöder det "för tillfället", vilket även Jönsson påpekar i sin kommentar.


Rörande vad israeliska skolböcker säger om 1948, så rapporterade BBC 22 juli, 2007, att den israeliska regeringen för första gången godkänt en bok som behandlar fördrivningen av palestinierna. Boken ska dock enbart användas i arabisk-israeliska skolor, så till hur stor del den kommer hela israels befolkning till godo återstår att se...[4]

Avslutningsvis så hävdar Morris med hänvisning till att lite över 15 % av palestinierna stannade kvar, att det inte skulle ha existerat, (eller rättare sagt att det saknas bevis för) någon generalplan för att fördriva palestinierna. Det är ju hans huvudpoäng med sin forskning, vilket Jönsson även har noterat.

Förutom att sättet att resonera är fullständigt halsbrytande, så kan man ju fråga sig; om judarna hade lyckats att fördriva även de resterande 15 % av araberna, vilket då Morris anser att man borde ha gjort, hade han även i sådana fall fortfarande pratat i termerna av att det saknades en "medveten politik"...


Varför svensk israelinformation försöker "rätta" fel som inte existerar, kan man bara spekulera i. Men när samma organisation låter nazisternas oraliserade planer få upptill 8 gånger så mycket plats, som palestiniernas högst reella katastrof - då kan man ju fundera om det inte är annat som borde rättas.

Tidigare inlägg om Svensk Israelinformation

7 Comments:

Anonymous Anonym said...

"judarna hade lyckats att fördriva även de resterande 15 % av araberna"

Vill bara påpeka att det i Morris text inte står att 15% av araberna blev kvar, utan att de araber som blev kvar utgjorde 15% av totalbefolkningen i den nya staten. Det är inte samma sak.

Jag läste också Per Jönssons artikel och tyckte att den (likt andra artiklar av honom) hade en skarp och provocerande ton. Men inte att den var sakligt inkorrekt.

Tror snarare att det handlar om ett annat fenomen: det är en sak att kritisera israelisk politik och historia i Israel, och en annan att göra det utomlands. Som historiskt exempel (jag läser just en kurs om judisk-kristna relationer på medeltiden) kan man ta Jesus interna kritik mot dåtidens judiska politiska och religiösa etablissemang och sedan se vad som hände med den kritiken när munkar på 1100-talet började lägga ut texten.

Jag tror att Morris plötsligt kände att det helt enkelt blev för mycket, eftersom vissa gärna använder sig av sådana här teorier och fakta för att attackera Israel som stat - inte för att just diskutera fakta.

21 november, 2007 19:46  
Anonymous Anonym said...

Korrekt iakttagit med de 15 procenten, men Guardian har rätt ändå.

Anledningen är att en del av de palestinier vars byar förstördes 1948 sökte boning på andra platser inne i blivande Israel. Totalt sett fördrevs alla utom 15 procent från sina hem, även om inte alla fördrevs utanför den blivande statens gränser.

Ett ställe inne i blivande Israel dit många palestinier begav sig var staden Nasaret. Det strömmade in tusentals flyktingar från byar som rensats i närheten och än idag är en stor del av Nasarets befolkning sk. interna flyktingar.

Det fanns en rensningsorder utfärdad även för Nasaret, men den stoppades av Ben-Gurion av anledningen att i denna Jesu födelsestad så "ser världen på oss", vilket han skrev i sin dagbok.

21 november, 2007 20:56  
Blogger Ida said...

Judiska bosättare är religiösa fanatiker... Hur kan det blir så att dom aldrig blev terrorstämplade..?!
Dom har allt som behövs att kalla sig för terrorist:
- Ideologin - som bortförklarning för deras dumheter;
- VAPEN!;
- Dom saknar uniform;
- Dom attackerar, hotar o skjuter på oskyldiga civila;
- Dom är liksom sekt: Alla hus likadana i områderna, alla tänker likadant, alla gör likadant, och alla har samma mål!;
- Do strider mot GK & FN;

22 november, 2007 02:58  
Anonymous Anonym said...

Min definition av "terrorist" är en person som använder urskiljningslöst våld mot okända civila för att uppnå politiska mål. Det finns judiska grupper som använt sig av dessa metoder (t ex bomb i en flickskola i östra Jerusalem, Natan Zada som sköt ihjäl palestinska araber i Shfaram nära Haifa i syfte att förhindra tillbakadragandet från Gaza etc).

Sedan finns det helt riktigt också bosättare som regelbundet trakasserar palestinier och i ett antal fall dödat (oftast skjutit ihjäl) civila och obeväpnade palestinier med ursäkten att det skedde i "självförsvar".

Men Ida, kan vi vara bussiga och sluta att klumpa ihop folk och göra grova generaliseringar? Inte alla bosättare tycker likadant, de bor inte i likadana hus och de har olika inställning till massor av saker. Det är sakligt helt felaktigt att hävda något sådant, även om vi kan vara helt överens om att bosättningarna i sig är illegala.

Nu hör det här egentligen inte till tråden, men - precis som väldigt långt ifrån alla palestinier är terrorister enligt definitionen ovan, oavsett om de stöder Fatah eller Hamas eller PFLP eller någon annan - så är inte bosättarna det heller.

Jag tycker att det är viktigt att nyansera på båda sidor, även om man har skuldfrågan klar för sig (som både Ida, Andalus och Guardian har, ni behöver inte förklara för mig att det är Israel som är boven i dramat, jag vet vad ni tycker).

Men jag tycker alltid att de palestinier jag träffar ofta har mycket mer nyanserade åsikter än svenskarna, även om de hatar ockupationen och dess uttryck, inklusive bosättningarna.

22 november, 2007 09:51  
Blogger Guardian said...

Anna

Det ändrar inte vad jag syftar på, men jag ska givetvis korrigera det. Tack!
Rätt ska vara rätt… =)

Rörande min text, så inser jag att den kanske uppfattas som kritik av Morris, och det är inte alls avsikten. Tvärt om. (Jönsson skriver också i sin kommentar att både han och Morris är helt överens om vad Morris har sagt. Det är därför han inte begriper rabaldret)

Morris har ju beskrivits som lite lätt schizofren, men jag tror att man då blandar ihop vad forskaren Morris kommit fram till, och vad människan Morris har för åsikter, om till exempel Arafat och Camp David.
Forskaren Morris är det som givetvis är mest intressant.

Morris forskning har vänt på ett antal stenar och hittat både det ena och det andra i garderoberna rörande den israeliska historien. Det han gjorde var banbrytande och det ska han ha all heder för.

Och ja, givetvis så är det inte så kul att betraktas som ”förrädare” i Israel, även om det man säger både är sant och riktigt, på den punkten är det inte speciellt svårt att förstå Morris

Och om man läser min länk till Washington Post, där Morris snubblar över dokument som förnekar Deir Yassin, som hans far skrivit – så har nog Morris funderat oerhört många timmar över saker och ting...

22 november, 2007 14:02  
Anonymous Anonym said...

Det kanske bara är jag, men jag har svårt att se det revolutionerande med att Morris tycker att en komplett transfer hade varit lämpligare på 40-talet.
Det är ju inte svårt att se det idag.

Man kan lika gärna säga att det var idiotiskt att skapa staten Israel på 40-talet.

Ur ett utilitaristiskt perspektiv tycker jag att båda resonomangen är lika riktiga. I endera fallet hade förmodligen summan av lidande varit mindre och jag tror att det är vad Morris syn på saken handlar om. Jag tror inte att han gör några moraliska ställningstaganden. Det borde han åtminstone inte göra som akademiker.

05 december, 2007 15:07  
Anonymous Anonym said...

hej magnus!
om jag frågar dig i stället för benny morris(av bekvämlighetsskäl ;));varför tror du att lidandet skulle vara mindre idag om 100 procent i stället för 80 procent av den palestinaarabiska befolkningen tömts i de områden israel efter vapenstilleståndsavtalet kontrollerade?samt tillika västbanken med jerusalem tömts på palestinaaraber("as far as the jordan river" som morris säger)?

jordanien har i jämförelse med övriga arabstatsgrannar i området varit israels bästa fiende.transjordanien tillskansade sig territorium iom detta krig.om man förlorat detta samt tvingats ta hand om ytterligare hundratusentals flyktingar i en flyktvåg till transjordanien;hur hade relationerna med jordanien då påverkats?vilka hade möjligheterna/riskerna varit för ett palestinskt maktövertagande i jordanien som följd av ytterligare omvälvningar i landet?en viktig risk kan vara att en i betydligt högre grad fientligt sinnad stat gentemot israel format en annan politik än det hashemitiska kungadömets.en av möjligheterna hade kanske israeliska makthavare,likt ariel sharon vid libanonkriget 1982, hoppats bli att transjordanien då setts som palestinaarabernas framtida hemland och dess invånare med palestinskt ursprung sett med mindre hat och längtan på det som hänt i sitt forna hem.jag har personligen svårt att tro på det sistnämnda dock men tar gärna emot övertygande argument.

en annan spekulation;vad hade hänt med möjligheterna för ett fn-inträde för israel och/eller ett erkännande från omvärldens stater?

efterföljande fredsförhandlingars största stötesten 1949 och många år framöver var just flyktingfrågan och den beslutsamhet bland flyktingarna att återvända som där existerade.hade dessa förhandlingar underlättats av en total transfer?hade flyktingarnas beslutsamhet då avtagit?om ja;varför då?

åren efter kriget dödades ett stort antal palestinska flyktingar när de försökte ta sig tillbaka till det område de innan kriget bodde i.israel hade om morris möjliga önskemål infriats fått andra vapenstilleståndslinjer att kontrollera vid jordanfloden och möjligen fått enklare att kontrollera dom iom större fysiska svårigheter för flyktingarna att ta sig tillbaka.men i viken grad dessa försök i så fall hade minskat i antal har jag ingen aning om.

vilka incitament för suezkriget,sexdagarskriget eller yom kippur/oktoberkriget hade kunnat avvärjas?

06 december, 2007 14:28  

<< Home