En sellektiv tolerans
Nu har det gått ca 14 dagar sedan Eden Abargils förnedrande bilder från sin militärtjänstgöring, flöt upp till den israeliska och omvärldens medvetande.
Den israeliska militärtjänstgöringen brukar ske i slutet av tonåren, och idag publicerar Haaretz en undersökning gjord ibland 15-18 åringar i Israel. Det är sannerligen ingen upplyftande läsning, för oss demokrater.
På frågan om de skulle göra militärtjänst, så skulle 83 procent göra det, 59 % ville inte ingå i stridande förband.
När det gällde tjänstgöring på ockuperad mark så skulle strax under var fjärde vägra, 24 %, medan nästan hälften skulle tjänstgöra där, 47 %.
Något motsägelsefullt, men att vakta någon av de hundratals vägspärrar som förpestar palestiniernas vardag, kanske inte per definition inte anses vara ”stridande” i Israel, vad vet jag…
96 % ville att Israel skall vara en judisk och demokratisk stat, 27 % ansåg att de som var mot detta skulle ställas inför domstol, och 41 % ansåg att de skulle få sitt israeliska medborgarskap indraget.
Observera - om man skulle förespråka en modern stat av demokratiskt europeiskt snitt, som exempelvis Sverige eller Norge - så skulle man hamna inför domstol och riskera att förlora medborgarskapet.
Att demokratiförespråkare är utsatta i Burma och Iran eller någon annan diktatur är knappast förvånande, men Israel…
Rörande fullständiga rättigheter, ansåg 64 % att palestinier i Israel inte hade det - varav 59 % ansåg att det skulle vara så! Hoppsan...
2008 när demokratin mättes ibland 167 stater så toppade Sverige och Danmark, medan Israel återfinns på 38 plats under ”bristfälliga demokratier”.
När man via dagens undersökning ser den demokratiska återväxten i Israel, så känns ett förslag värdigt folkpartisten Jan Björklund med demokrati som kärnämne i den israeliska skolan, mer än angeläget.
På frågan om man skulle tolerera homosexuella i klassen i skolan var mindre än var fjärde mot detta, men när det gäller palestinier i klassen så var plötsligt hälften motståndare till detta.
Med andra ord hellre homosexuell, än arab i Israel!
Detta ställer naturligtvis påståendet om hur tolerant staten Israel är mot homosexuella i jämförelse med sina grannar, i perspektiv.
Undras om en homosexuell palestinier skulle bli bättre behandlad i Israel än en icke-homosexuell… undersökningen tyder på det.
Avslutningsvis kan man fundera på vad som hänt om man ponerar att en undersökning i Sverige hade visat på att hälften av 15-18 åringar i inte ville gå i samma klass som en eller fler judar.
Man kan nog misstänka att det skulle bli en viss uppståndelse och betraktats som en fullständig skandal - men inte i Israel.
Däri ligger skillanden mellan första och på trettioåttonde plats i demokratiranking.
Den israeliska militärtjänstgöringen brukar ske i slutet av tonåren, och idag publicerar Haaretz en undersökning gjord ibland 15-18 åringar i Israel. Det är sannerligen ingen upplyftande läsning, för oss demokrater.
På frågan om de skulle göra militärtjänst, så skulle 83 procent göra det, 59 % ville inte ingå i stridande förband.
När det gällde tjänstgöring på ockuperad mark så skulle strax under var fjärde vägra, 24 %, medan nästan hälften skulle tjänstgöra där, 47 %.
Något motsägelsefullt, men att vakta någon av de hundratals vägspärrar som förpestar palestiniernas vardag, kanske inte per definition inte anses vara ”stridande” i Israel, vad vet jag…
96 % ville att Israel skall vara en judisk och demokratisk stat, 27 % ansåg att de som var mot detta skulle ställas inför domstol, och 41 % ansåg att de skulle få sitt israeliska medborgarskap indraget.
Observera - om man skulle förespråka en modern stat av demokratiskt europeiskt snitt, som exempelvis Sverige eller Norge - så skulle man hamna inför domstol och riskera att förlora medborgarskapet.
Att demokratiförespråkare är utsatta i Burma och Iran eller någon annan diktatur är knappast förvånande, men Israel…
Rörande fullständiga rättigheter, ansåg 64 % att palestinier i Israel inte hade det - varav 59 % ansåg att det skulle vara så! Hoppsan...
2008 när demokratin mättes ibland 167 stater så toppade Sverige och Danmark, medan Israel återfinns på 38 plats under ”bristfälliga demokratier”.
När man via dagens undersökning ser den demokratiska återväxten i Israel, så känns ett förslag värdigt folkpartisten Jan Björklund med demokrati som kärnämne i den israeliska skolan, mer än angeläget.
På frågan om man skulle tolerera homosexuella i klassen i skolan var mindre än var fjärde mot detta, men när det gäller palestinier i klassen så var plötsligt hälften motståndare till detta.
Med andra ord hellre homosexuell, än arab i Israel!
Detta ställer naturligtvis påståendet om hur tolerant staten Israel är mot homosexuella i jämförelse med sina grannar, i perspektiv.
Undras om en homosexuell palestinier skulle bli bättre behandlad i Israel än en icke-homosexuell… undersökningen tyder på det.
Avslutningsvis kan man fundera på vad som hänt om man ponerar att en undersökning i Sverige hade visat på att hälften av 15-18 åringar i inte ville gå i samma klass som en eller fler judar.
Man kan nog misstänka att det skulle bli en viss uppståndelse och betraktats som en fullständig skandal - men inte i Israel.
Däri ligger skillanden mellan första och på trettioåttonde plats i demokratiranking.
Etiketter: Israeliska militären, Israels Ambassad, Rasism