“Liberal” Logik?

När man ser på resonemangen runt Donald Boströms artikel, är det inte utan man slås av hur ologiskt och närsynt många "liberala" ledarredaktioner har argumenterat.

Å ena sidan så har man har inga som helst problem att koppla ihop en artikel som behandlar nutida händelser i Mellanöstern - med gammal medeltida vidskepelse från Europa, utifrån kristna förtecken.
Klockrent.

Å andra sidan så ser man inga som helst kopplingar mellan mördade palestinier som förs till Israel för ”obduktion” – och att Yehuda Hiss, chef för det israeliskt institut som utför obduktionerna, erkännt att man under den tid som palestinier förts dit, också stulit organ från dem.
Antisemitism!

Om det nu inte är palestinier från Västbanken som Hiss har tagit organ ifrån, vilka palestinier är det i sådanafall?


Kan även rekommendera Åsa Linderborg, som i vanlig ordning sparkar rumpa.

Bomber till Gaza & hjälp till Haiti

Katastrofen på Haiti sätter sannerligen det israeliska samhällets behandling och djupt inhumana syn på palestinier, i blixtbelysning.

Man kan skicka militären över halva jordklotet för att hjälpa till, men hjälpa oskyldigt drabbade palestinier några futtiga mil från Jerusalem är inte aktuellt - utan istället motarbetar man till och med återuppbyggnaden.


Ett år efter Israels anfall på befolkningen i Gaza, har 16 människorättsorganisationer publicerat en rapport över tillståndet i Gaza. Det är en beklämmande läsning:
”I stort sett alla infarter till Gaza har förblivit stängda, och medan tusentals lastbilar med byggnadsmaterial hade behövts för återuppbyggnaden har endast 41 stycken tillåtits passera. Av över 15.000 palestinska hem som ödelades under attacken – där 100.000 palestinier förvandlades till internflyktingar – behöver 2.870 hus omfattande reparationer, medan 3.540 måste byggas upp helt på nytt. Ytterligare 52.900 hus har mindre skador. Under den nu inledda vintern kommer minst 20.000 palestinier att leva antingen hopträngda hos släktingar och vänner i redan för trånga bostäder eller i tält och tillfälliga ruckel i ruinerna av sina tidigare hem.

Under offensiven förstördes över 30 km vattenledningar och 6.000 vattentankar. Trots att större delen nu reparerats är tiotusentals människor fortfarande beroende av vattenleveranser från hjälporganisationer. Då generatorer inte tillåts passera in i Gaza är trycket i ledningarna inte tillräckligt högt – vilket riskerar tillblandning av avloppsvatten i dricksvattensystemen.

Den militära offensiven lade 18 skolor i ruiner – bland annat den Amerikanska Internationella skolan – medan åtminstone 280 fick skador. Nästan ingenting har återuppbyggts.

Undervisningen sker idag på många håll i tvåskift, för att utnyttja befintliga lokaler, och det råder brist på undervisningsmaterial som böcker och papper. Avsaknad av rent vatten och fungerande toaletter försvårar situationen. Likaså saknar sjukhusen utrustning vilket ökar behovet av vård utanför Gaza. Trots detta stoppas hälften av de patienter som söker tillstånd att passera ut genom Eretz checkpoint i norra Gaza. Totalt hindras 73% av patienterna att resa under fler än 7 dagar – något som leder till fördröjda, eller i värsta fall inställda, behandlingar.

Närmare 700 privata företag förstördes eller skadades allvarligt under offensiven. Ungefär 120.000 arbeten har försvunnit, och arbetslösheten är nu officiellt över 40%. Militärfordon har förstört 17% av den odlade marken och växthus, bevattningssystem och pumpar har bombats eller förstörts av bulldozers i stor skala. I en av Israel deklarerad ”säkerhetszon”, som sträcker sig mellan en och två km in i Gaza, tillåts ingen aktivitet, och 46% av jordbruksmarken är nu satt ur spel.” [1]


Den israeliska ambassadören på plats i Haiti, Amos Radian, rapporterar om en massiv förstörelse - hur hela samhället i praktiken slutat att fungera; “There is unbelievable difficulty because anarchy abounds," he went on to say. "No one knows who is running this country and in the absence of authority, the U.S. has taken command."

“Radian also told the Haitian president that relief from Israel was on its way. "Within 72 hours we will erect a field hospital anywhere we're told to do so," he told the president. "We will contribute the best of our ability to alleviate the suffering." [2]

Naturligtvis är förstörelsen, kaoset och anarkin på Haiti ett problem, i bjärt kontrast mot synen på Gaza - där anarki är ett eftersökt och eftertraktat mål för Israels senaste regeringar - oavsett om Fatah eller Hamas ”styrt” över fängelset.
Gazas befolkning har alltid, av ena eller andra skälet, varit utsatta och drabbade av israeliska sabotage och illdåd.
På den tiden man kunde exportera fick frukten och blommorna ruttna i den israeliska gränskontrollen – numera släpps knappt något igenom.
Kort sagt - det har aldrig funnits någon önskan i Israel att Gaza skulle utvecklas och befolkningen där skulle få drägliga liv, varken före eller efter Israels uttåg 2005.

Så på Haiti ska militären lindra nöden ("We will contribute the best of our ability to alleviate the suffering."), i Tel Aviv står den politiska gräddan och skryter över hur man behandlar hela befolkningen i Gaza illa och inhumant. Dom ska sättas på ”diet” och om dom inte passar sig så ska dom utsättas för en ”förintelse”.
Var det Lieberman eller någon extremist som sagt så?
Nej då, citat från ”mittenpartiet” Kadima , respektive ”vänsterpartiet” Labours företrädare.

Avslutningsvis, för tydlighetens skull - folket på Haiti behöver verkligen allt stöd dom kan få, men att som staten Israel använda deras nöd och lidande som en PR-kupp för att tvätta militärens blodindränkta uniformer, är bara djupt osmakligt.

Om Israel inte ens kan avhålla sig ifrån att blockera och sabotera omvärldens försök att återuppbygga och ge stöd för den totalt onödiga förödelse man ställt till med i Gaza, behöver man sannerligen inte av medlidande skicka folk till Västindien istället. Skäms!

2922 nätter –nattsvart propaganda

Så har en ny ”faktasida” till försvar av Israels anfall på Gaza öppnats i Svensk Israel informations regi,2290nätter, och man kan lugnt konstatera att anspråkslösheten är lika slående som vanligt - utan ett enda konkret exempel avfärdas majoriteten av svenska medier som bristfälliga och okunniga.

”När Gazakriget skildras i de flesta svenska medier, saknas ofta viktiga och relevanta kunskaper. Det kan handla om faktauppgifter, konfliktens bakgrund och Israels utsatta position. Därför blir bilden ensidig och osaklig.”
Att överhuvudtaget beskriva Israel som den utsatta parten i förhållande till befolkningen i Gaza är fullständigt barockt, eftersom det är just Israel som förhindrar och förstör all form av vardagligt normalt liv där.

Den mycket enkla sanningen var då – som nu –att anfallet var helt meningslöst och onödigt. Om det hade funnits någon önskan om fred och normalisering i Israel så hade man kunnat lösa det hela den diplomatiska vägen.

Men inför stundade val i Israel, med högern i ledning, så tyckte det israeliska ledargarnityret Olmert, Livni och Barak att det inte bara räckte med att man sedan 3 års tid satt palestinierna på ”diet”, utan valde även att satsa på det som Israel är bäst på – sprida död och förstörelse.
Det är sannerligen anmärkningsvärt hur lätt palestinska liv väger då det vankas val i Israel.

Trots att man försökte strypa rapporteringen från Gaza, så kunde omvärlden tämligen väl följa hur det israeliska angreppet lade industrier skolor och sjukhus i aska och ruiner, lämnade 1400 personer döda, varav ca 300 barn – den överväldigande majoriteten civila.

Det politiska priset för Israels illdåd blev naturligtvis skyhögt – israeliska ledare och militärer, har nu samma status som ex Jugoslaviens bödlar Mladic & Karadzic, och behöver nu tänka efter innan man åker utomlands inför risken att arresteras.

Den redan negativa synen på staten Israel har bara förstärkts och i ett försök att möta opinionen i Sverige så lanseras 2922 nätter, som är en travesti på den redan existerande sidan 22natter.se, där man garanterat kan läsa betydligt mer allsidig och saklig information om Gaza.

Som ett mått på hur 2922nätter handskas med ”faktauppgifter och relevanta kunskaper” – som inte svenska medier klarar - så hävdar man exempelvis det ”att sedan 2005 har närmare 6.000 identifierade raketer och granater avfyrats mot Israel”

Källan för det påståendet?
Den engelska Israelsajten Bicom.org, där man i sin tur finner att siffrorna är direkt hämtade från israeliska militären… “The rocket and mortar shell fire data used for this tally is based on the Operational Division of the IDF General Staff.” “...it should be taken into account that the actual number of rockets and mortar shells launched may be at least 20% greater than the number of hits identified.”

HRW noterar hälften: “Between 2005 and 2007, Palestinian groups in Gaza fired about 2,700 locally-made Qassam rockets into Israel, killing four Israeli civilians and injuring 75 others. During the same period, Israel fired more than 14,600 155mm artillery shells into the Gaza Strip, killing 59 Palestinians and injuring 270. The Palestinian fatalities were, according to Human Rights Watch, "primarily if not exclusively civilians.." sid 120 “Indiscriminate Fire” juli 2007.

Noterbart är att 14,130 sköts enbart under år 2006, då PA fortfarande styrdes av Fatah i Gaza...så mycket för kriget mot ”Hamas” i Gaza.



Inte ens matematiken som ligger till grund för namnet, 2922 nätter, håller för en granskning - ”åtta år av terrorbeskjutning 8 år x 365,25 dygn = 2922 nätter”.
Oavsett om man anser att Israel ockuperar Gaza idag, 2010, så råder det knappast någon större oenighet i att man faktiskt ockuperade området från 1967 fram till 12 september 2005, 38 år, och i och med att Operation Cast Lead startade 27 december 2008, så är talet om 8 år rent usel propaganda.


Det lustiga är att Israel 2,5 år innan man lämnade Gaza, likväl hävdade att man inte var ockupant, men för att kunna avsäga sig ansvaret har man nu vänt 180 grader (?) och hävdar med emfas att Israel minsann lämnat Gaza 2005 och därmed inte längre är ockupant av ett område som man tidigare inte har ockuperat…

Sålunda kan knappast beskjutningen från Gaza pre 12/9 2005 betecknas som ”terror”, utan snarare ett högst legitimt motstånd mot en ockupationsmakt, som sannerligen inte skydde några som helst medel när det gällde den palestinska befolkningen i Gaza.

HRW konstaterade i rapporten Razing Rafah (2004) att Israel under den 40 åriga ockupationen förstört 2500 hus, vilket gjort 16 000 av invånarna i enbart Rafah hemlösa.
Den beskjutna israeliska staden Sdrot har ungefär lika många invånare.


Om man skulle tillämpa Israels egen tidsaxel blir tiden för den ”olagliga” beskjutningen snarare strax över 3 år (39 månader), någonstans 1200 dagar - siffran 2229 är rent felaktig.
Varför man inte kan se beskjutning från Gaza som legitimt, när Israel ockuperar den andra delen av palestiniernas område, Västbanken, är också ett märkligt resonemang. Antingen är Israel en ockupationsmakt och får bekämpas, alternativt slutar man helt att ockupera – svårare än så är det inte.

Om man ändå ska överdriva; varför bara gå till år 2000 varför gick man inte från 1967, året den palestinska kampen mot israels ockupation i Gaza startade - då hamnar man på 15 700 nätter.
Att resonera så är precis lika logiskt och rimligt som att hävda att orsaken till att man dödade 1400 Gazabor i Cast Lead var för att man började skjuta raketer därifrån nästan 10 år tidigare.