Gudmundson tänker till…

När man gör jämförelser i avsikt att visa på hur orättvist det är att staten Israels ockupation och grova förbrytelser mot palestinierna faktiskt kritiseras av folk, blir ibland resultatet ganska komiskt.

Per Gudmundson som för ett par veckor sedan hävdade att stöd till palestinierna i Gaza egentligen var nazism, bekymrar sig nu över ”proportionerna i debatten”.

Problemet för Per Gudmundson är inte att Israel näppeligen lever upp till vad vi i västvärlden förknippar med demokratiska värderingar, eller om blockaden/ockupationen av Gaza i sig är olaglig - utan sanningshalten i påståendet att Gaza är världens största fängelse.
Proportioner var ordet…
För att hitta något värre måste Gudmundson bege sig ända bort till Asien och Nordkorea.

Man kan givetvis fundera över om det är smickrande att ligga i paritet med diktaturen Nordkorea, å andra sidan så har man ju från pro-israeliskt håll aldrig haft några problem att utmåla Israel som demokratins högborg – i jämförelse med icke demokratiska arabiska diktaturer och autokratier...

Men att jämföra med demokratier av västeuropeiskt snitt vågar man sig inte på, man jämför hellre äpplen med päron. Undras varför...


Avslutningsvis kan jag lugna Gudmundson med beskedet att Gaza är inte ”världens största fängelse” – för det största fängelsesystemet i världen finns i USA, med 2,2 miljoner interner.

Det är en halv miljon fler intagna än befolkningen i Gaza och därmed måste Gudmundsons poäng vara bevisad – all kritik mot Israel är därmed både orättfärdig, enögd och saknar proportioner.

Vem skall SKMA bränna nästa gång?

Så var det dags för ännu ett varv med anklagelser om påstådd antisemitism, med tillhörande motanklagelser.

Är det något man vid det här laget känner igen så är det de återkommande cyklerna med israeliskt våld och/eller ökade brott mot de mänskliga rättigheterna, vilket i sin tur leder till kritik – som gör att SKMA tar fram både lupp och förstoringsglas för att försöka hitta antisemitiska företeelser ibland just Palestinasympatisörer på vänsterkanten.

Vem minns inte epilogen till det israeliska blodbadet i Gaza 2008-9, Operation Gjutet Bly, då det plötsligt orkestrerades en kampanj där man i praktiken påstod att om det fanns olämpliga inskickade kommentarer på ens blogg så var man själv antisemit, eller behjälplig sådana om man länkade till vissa bloggar.
(Att måttstocken aldrig tillämpas på de proisraeliska bloggarna, där både inlägg och kommentarer länkningar kan vara både rasistiska och islamofoba utan att man på SKMA brydde sig ett uns - för man sysslade ju enbart med antisemitism, gu bevars...)


Nåväl, det här med ”vänsterns” påstådda antisemitism är ingen nytt, tvärt om.
Tidningen Expo publicerade i april 2003 en artikel, Antisemitismens återkomst, skriven av Stieg Larsson.
Intressant nog så nämns inte vänster eller Palestinasympatisörer överhuvudtaget, tvärt om konstaterar Larsson "Slutsatsen måste dock bli att attityderna till antisemitismen snabbt håller på att luckras upp inom den populistiska extremhögern",

År 2006 gjords så en undersökning - Intoleransrapporten från den statliga myndigheten Levande historia.
Som synes så visar rapporten att antisemitismen är minst på vänsterkanten.

Antisemitismindexet minskade ju längre ut på vänsterkanten man kom, och på motsvarande sätt ökade det när man gick åt högersidan.
(Naturligtvis existerar det även antisemitism inom vänstern - det har till exempelvis Göran Rosenberg gett Henrik Bachner rätt i när han kommenterade hans verk - men frågan är givetvis frekvensen.)

Det är här någonstans märkligheterna med SKMA:s arbete börjar, för varför lägger man i princip all sin kraft på att granska och kritisera de grupperingar som har minst antisemitiska tendenser?
Varför kopplas dessutom granskningen till kritiker av Israel?
Om man nu vill arbeta för att minska antisemitismen, borde man inte i sådana fall börja med de grupper där åsikterna är som vanligast?

Exempelvis så är enligt rapporten, antisemitismen mer än dubbelt så vanlig inom folkpartiet - än bland syndikalisterna, men jag har aldrig sätt några rubriker från SKMA om Folkpartiets, eller liberalers problematiska syn på judar.
Däremot så förekommer svepande formuleringar om "vänsterns" syn, och att vänstern "aldrig" vill prata antisemitism, eller kännas vid den.

Detta leder i sin tur till ilskna, indignerade kommentarer och dementier från ”vänstern” - som ändå bara genererar nya anklagelser från SKMA nu istället om vänsterns ”blindhet” inför de egna problemen, undersökningar till trots…


Jag tror att de problem som SKMA säger sig uppleva, inte beror på folks ovilja att diskutera antisemitism och rasism som sådant, utan att folk inte är intresserade av att diskutera frågan utifrån SKMA:s premisser. Vilket är något annat, och mer än väl förståligt.

Ta exemplet med Veronica Palm (s) som plötsligt anklagades av SKMA:s Willy Silberstein för gjort ”antisemitiska uttalanden” genom att citera Björn Afzelius sång från 1982, Medan bomberna faller.
”Så när bomberna faller över Palestinas barn, i tältlägren i södra Libanon, då står jag mitt i kyrkan och frågar hycklarna vem Dom Utvalda skall bränna nästa gång.”



Argumentationen gick ut på att benämningen ”de utvalda” skulle applicera på hela judenheten, och därmed skulle Palm ha gjort sig skyldig till antisemitism.
(”Dom Utvalda refererar inte till ett land, utan till judar som grupp. Och det är dessutom en beteckning som i detta sammanhang – och helt i linje med traditionell antisemitisk argumentation – syftar till att framställa judar som överlägsna och ondskefulla.”, ”Det är antisemitiskt. Att efter händelseutvecklingen i Mellanöstern i generella termer peka på judars vilja att bränna är faktiskt att kollektivt skuldbelägga en viss grupp.”)
Nåja, att majoriteten av befolkningen staten Israel faktiskt är judar, kan knappast vara en hemlighet för Silberstein…


Om man nu önskar att diskutera antisemitism, torde en bra början vara intellektuell hederlighet - att man faktiskt försöker förstå vad folk verkligen menar och tycker. Inte ägna sig åt massa vantolkningar och tillskrivningar.

Till att börja med så var Afzelius lyrik en retorisk fråga 1982, det var inget explicit påstående att folk verkligen skulle brännas längre fram i tiden.
Idag närmare 30 år senare så vet vi att Israel har varit inblandade i ett oräkneligt antal attacker samt ett par krig, Libanon 2006 och Gaza 2008 - där man i det sista de facto brände folk med napalm.

Kan det vara svårt och otydligt att uppfatta vad Afzelius kan ha menat med epitetet ”de utvalda”? Är det svårt att se rågången, för att använda ett populärt uttryck.
Avsåg Afzelius judar i Stockholm, New York - eller i Israel, en stat där faktiskt judar ”bombar palestinska tältläger i södra Libanon”, som han sjunger.
Eller menar han hela judenheten?
Borde inte direkt var 10 000 kronorsfrågan…

Noterbart – den av Silberstein upptäckta ”antisemitismen” kan ju knappast bestå i Palms citering, utan måste ju i rimlighetens namn bestå i Afzelius ursprungliga textstrof…
Dessutom är sången är knappast okänd - Palm nämnde den själv på sin blogg hösten 2009, utan att någon överhuvudtaget reagerade…
Om man nu plötsligt anser att denna strof är flagrant antisemitisk - varför har ingen i sådana fall på alla år uppmärksammat Afzelius antisemitism, tidigare?

Som synes, om man lite lugnt och nyktert tittar på anklagelserna mot Palm så slås man mer av den usla argumentationen från SKMA än någon uppenbar antisemitism.
Är det inte dags att SKMA börjar engagera sig och granska antisemitismen där den enligt undersökningar grasserar mer, nämligen på högerkanten.

Mave Mari granskares hemsida nedstängd

Jag har precis märkt att Max Blumenthals hemsida har stängts ned, kontot har suspenderats.

Detta kan naturligtvis vara en tillfällighet – men mycket troligare är att det hänger ihop med Max Blumenthals mycket närgångna granskning av israeliska militärens agerande och påståenden om vad som skedde på Mave Mari.

Blumenthal lyckades exempelvis beslå israeliska militären med den lögnaktiga återgivningen av påståendet “shut up, go back to Auschwitz”

Israel under fire for doctoring flotilla recordings

Blumenthal har lyckats med att dra fram den ena lögnen efter den andra i ljuset, och han har naturligtvis varit en nagel i ögat på det israeliska utrikesdepartementet.


Det återstår att se hur snabbt sidan kommer upp igen.

Uppdatering kl 22.35
Nu är Max sida uppe igen.
Läs den!!

Brunblå gegga på Svd

Den brunblåa geggiga israelaktivism som ledarredaktionen på Svenska Dagbladet praktiserar, har sannerligen bubblat över alla rimliga gränser.
Sedan när finns det någon som helst rim och reson att jämställa en hjälpkonvoj med förnödenheter till en utsatt befolkning, med nazism - ideologi vars mål var att utrota judarna?


Föga oväntat så väger Svenska Dagbladets brunblå ledarskribent Per Gudmundson in i debatten för att puffa lite extra för Öhbergs smutskastning.

"...har ibland följden att vad som på ytan ser ut som stöd till palestinierna i själva verket är förtäckt kampanjande mot judar", hävdar Gudmundsson.
Så kan det säkert vara i vissa enstaka fall, men hur man än vänder och vrider så kommer man fortfarande inte ifrån det grundläggande - en hjälpkonvoj lastad med 10 000 ton förnödenheter till befolkningen i Gaza, har inte ett dugg att göra med varken judar eller antisemitism.

Gudmundson är dessutom lat och har knyckt hela texten rörande Matthias Chang Wen Chieh - passagerare på den irländska båten "Rachel Corrie" - från Axcess.
Men det hjälper ju inte ett dugg – för oavsett vad Chien tidigare sagt, gjort och tyckt, så har det faktiskt ingen som helst relevans i sammanhanget.
Det enda exemplet Chieh understryker, är de bruna tonerna i Gudmundsons sätt att resonera - att uttala sig om många hundra passagerares åsikter – baserat på en person, luktar riktigt illa.
Om det hade gällt judar hade det dessutom varit antisemitism.


Med i konvojen var det tänkt att 85-årige Hedy Epstein, överlevande från Förintelsen skulle ha åkt, men hon avstod. Dock var det flera andra judar som deltog.
Detta hindrar ändå inte Gudmundson från att komma dragandes med påstående om "nazism".
Jämförelsen är naturligtvis iögonfallande – minst sagt – men Gudmundsson brukar hamna i de trakterna.

Den gapiga avslutningsklämmen om ”de starka banden till judehatarna”, ”Flottiljen har finansierats av judehatare”, ”Ship to Gaza går deras ärenden”, är symtomatisk - ju sämre verkliga argument man har, desto mer får man kompensera med gapighet och insinuationer.

Det man definitivt kan begära av Ledarredaktionen på Svd, är att man antingen klart och tydligt förklarar på vilket sätt hjälpsändningar till Palestinierna i Gaza ska se som utslag av antisemitism och nazism.

Alternativt håller man truten och slutar att skita ner med sin kletiga brunblåa gegga.

Patrik Öhberg och logiken

När det gäller smutskastning av Palestinasympatisörer finns det alltid en gräddfil till Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters sidor.

Därför är man inte speciellt förvånad när Svensk Israelinformation associerade Patrik Öhberg, ges utrymme att sprida regeringen Netanyahus propaganda rörande Ship to Gaza.
En beståndsdel i denna smutskastning är att framsälla finansiärerna och organisationerna bakom som judehatande och/eller terrorister – trots att Ship to Gaza inte handlar om judar, utan om palestinier och deras situation.


Lustigt nog har Patrik Öhberg själv skrivit en tendentiös historiebok som givits ut av Svensk Israel Information, en organisation som uteslutande finansieras av privata medel.
Jag förutsätter att Öhberg med tanke på sina bekymmer rörande Ship to Gaza, också har kontrollerat att huvudfinansiärerna bakom Svensk Israel Information inte har några olämpliga politiska åsikter…


När Stellan Vinthagen, initiativtagarna till Ship to Gaza bemöter Öberghs lögner, blir svaret Goddag yxskaft:
”Eftersom koalitionens målsättning kräver omfattande finansiellt stöd är det av intresse att studera vilka huvudfinansiärerna är. Därför har min avsikt varit att problematisera finansieringen av koalitionen kring Ship to Gaza. Att det då visar sig finnas starka finansiella kopplingar mellan koalitionen och en beryktad antisemit kan knappast jag lastas för.”

Problematisera finansieringen?
Är det så att Öhberg är så enfaldig att han tror att humanitärt stöd till palestinierna i Gaza är ett uttryck för antisemitism?

Det hade varit väldigt intressant att höra Öhberg förklara hur elrullstolar, kryckor och tonvis av medicin till Gazas befolkning skulle visa på judehat.
Frågan kan verka långsökt men den är sannerligen inte obefogad - för varför annars skulle Öhberg lägga fokus på en malaysiske expresidents utsagor?

En bild säger mer än 1000 ord